Oenighet om klimatsmart byggande i Solna

Oenighet om klimatsmart byggande i Solna

Senast 2045 ska Solna vara klimatneutralt, enligt den nya klimatstrategi som det blågröna styret presenterade i september. Men oenigheten om vad det innebär för byggandet i staden är stor.

I Solna Business Park vill byggföretagen NCC och Fabege riva flera kontorshus, däribland det på bilden, för att bygga 140 000 kvadratmeter lokaler och 35 000 kvadratmeter bostäder. Björn Bränngård (V) vill i stället att byggnaderna återanvänds. Bild: Kristofer Dittmer.

I våras tecknade byggföretaget NCC en principöverenskommelse med Solna stad om att riva ett kontorshus från 1982 i Solna Business Park för att bygga ett nytt, nästan fyra gånger större kontorshus.

– Det är för jävligt att på så kort tid är den redan passé, säger pensionären Mario, som inte vill uppge sitt efternamn, utanför den dömda byggnaden. Kunde de bygga om Vattenfalls gamla kontor i Råcksta till bostadsrätter, varför kan man inte ändra den här?

Björn Bränngård, Vänsterpartiets ledamot i byggnadsnämnden, är också kritisk till planerna, och påpekar att produktionen av cement och stål genererar stora utsläpp av växthusgaser.

– I Solna är det vanligt att företag river befintliga kontorshus för att bygga större. Kommunen måste börja ifrågasätta om de nya byggnaderna verkligen behövs. Det första steget är ju att återanvända och bygga om i stället för att bygga nytt, säger Björn Bränngård.

I fjol uppmärksammade en rapport från Fossilfritt Sverige att byggbranschens klimatpåverkan är nästan lika stor som den svenska fordonstrafikens, sett endast till byggfasen. Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH, ser ett skifte på gång:

– Tidigare tänkte många i branschen att den stora klimatpåverkan sker under byggnadernas användningsfas, i första hand uppvärmningen. Att byggfasen – vilka material man använder och hur mycket man bygger – är väl så viktig är en insikt som inte riktigt har slagit igenom ännu. 

Torsten Svenonius (M), ordförande i byggnadsnämnden, menar dock att många äldre kontorsbyggnader i Solna byggdes när tekniken inte var tillräckligt långt framme. Därför är det inte alls säkert att det är bäst för miljön att ha dem kvar.

– Bygger man någonting nytt med betydligt bättre teknik och metoder så får man över en lång livscykel en helt annan effekt. Därför måste man titta på det här i varje enskilt fall, säger Torsten Svenonius.

Bernhard Huber (MP), kommunalråd och förste vice ordförande i byggnadsnämnden, säger att han delvis håller med Björn Bränngård.

– Som miljöpartist vill jag gärna ställa hårdare krav på vad som får byggas och vad det har för energiprestanda. Men om man ställer för höga krav kan det hända att företagen inte vill bygga alls. Ofta ersätter man inte bara kontorsbyggnader med nya kontorsbyggnader, utan bygger bostäder också, och det vill vi bidra till. Så det är en balansgång. Mer kan säkert göras. Men hur exakt vi når dit, det har vi inte alla svar på än.

Denna artikel är en studieuppgift inom programmet Journalistik för akademiker, Södertörns högskola.

2 Replies to “Oenighet om klimatsmart byggande i Solna”

  1. Mario, pensionären som inte ville figurera med sitt namn, har han varit förbi Råcksta. Det revs 2013. Jag har en bild med tid från facebook